Artikeln Library 2.0 Service for the next- generation library tar upp varför och hur biblioteken skall få sin service mera Bibliotek 2.0-inriktad. Biblioteken är vana att fokusera på kunder de redan når. Om en stor del av kunderna rör sig på webben via t.ex. bloggar och sociala nätverk är det viktigt att också biblioteken finns där. Bibliotek 2.0 tillämpningar gör att biblioteken blir synliga och viktiga också för dem som anser sig få all den information de behöver via webben. Casey & Savastinuk anser att alla bibliotekstjänster, både fysiska och virtuella, som framgångsrikt når kunden samt gör kunden delaktig i skapandet av tjänsten och som regelbundet evalueras kan anses vara en Bibliotek 2.0-tjänst. En bibliotekstjänst är således inte automatiskt Bibliotek 2.0, bara för att den är ny. J.M.Maness anser däremot i artikeln Library 2.0 Theory :Web 2.0 and its Implications for Libraries (s.3) att Bibliotek 2.0 gäller endast webb-baserade bibliotekstjänster. Enligt Maness skall Bibliotek 2.0 tjänster vara användarcentrerade, erbjuda multimediala upplevelser, vara socialt berikande och innovativa på det samhälleliga planet dvs. förändras med samhället och låta också användarna förändra biblioteket.
Bibliotek 2.0 kan använda sig av olika webb 2.0 teknologier såsom bloggar, wikin, sociala nätverk, taggning, Rss-flöden och IM. Att komma igång med Bibliotek 2.0 tjänster är inte alltid så lätt. Bristande resurser gällande lämplig datautrustning och programvara eller IT-kunnig personal kan utgöra ett problem. Ibland kan personalens negativa attityd gentemot Bibliotek 2.0- teknologi (t.ex. bloggar och wikin hör inte hemma i biblioteksvärlden) stoppa utvecklingen.
För att komma igång med Bibliotek 2.0 skall man börja med någon enstaka tillämpning, t.ex. en blogg. Om man samtidigt inför många nya tillämpningar/tjänster kan det vara svårt att hinna uppdatera alla. Man är ofta väldigt entusiastisk i början, men intresset får inte falna för snabbt. Bibliotek 2.0 tjänsterna sköter sig inte på egen hand. Det behövs bibliotekspersonal med ett långsiktigt engagemang som kontinuerligt uppdaterar och utvecklar tjänsterna. Vid skapandet av Bibliotek 2,0 tjänster bör man, precis som vid traditionella bibliotekstjänster, också komma ihåg kundsekretessen. Det gäller för varje bibliotek att skapa sin egen modell för Bibliotek 2.0 tjänster - att skapa tjänster som framför allt är till nytta för kunderna, men som också stöder bibliotekspersonalens arbete.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Du skrev att ibland kan personalens negativa attityd gentemot Bibliotek 2.0- teknologi (t.ex. bloggar och wikin hör inte hemma i biblioteksvärlden) stoppa utvecklingen. Jag tror också att bibliotekariernas attityder spelar en viktig roll när det gäller Bibliotek 2.0-tjänster, när man tänker t.ex. taggningen, behöver bibliotekarierna lita på användarnas kunskaper och låta dem tagga katalogen som bara bibliotekarierna har haft tillträde till tidigare.
SvaraRaderaPersonalens attityd är kanske ett av de största hinder för Bibliotek 2.0. Här spelar fortbildning en stor roll och kontakten med andra bibliotekarier/bibliotek. Börjar grannkommunens biblioteket med något nytt, varför inte vi. Attityder förändras långsamt, men jag tror att när man väl fått upp ögonen för Bibliotek 2.0 så finns ingen återvändo att krampaktigt hålla fast vi det gamla.
SvaraRaderaDet är roligt med alla olika definitioner av Bibliotek 2.0. Som Walt Crawford säger i sin artikel Library 2.0 and “Library 2.0”, kan Bibliotek 2.0 mena nästan vad som helst som skribenter vill. Men ändå kan man se några gemensamma drag i de olika definitioner, t.ex. beredvillighet för förändring och ökandet av kundernas deltagandet.
SvaraRadera