Artikeln Case Study 5: Libraries and Facebook tar upp hur bibliotek och bibliotekarier kan använda den sociala nätverkstjänsten Facebook. Bibliotekariernas åsikter gällande användandet av Facebook verkar vara tudelade. Endel bibliotekarier är väldigt ivriga på att använda Facebook och andra sociala nätverkstjänster som en del av bibliotekets verksamhet, medan andra anser att biblioteken inte bör befatta sig med sociala nätverkstjänster bl.a. för att tjänsterna är kommersiella och för att det kan uppstå problem med datasekretessen.
Styrgruppen för LASSIE-projektet skapade egna profiler på Facebook för att studera om/hur tjänsten kan användas inom biblioteksvärlden. Man konstaterade att bibliotekarierna via Facebook kunde skapa yrkeskontakter och utbyta åsikter och ideer. Facebook har också olika grupper för bibliotekarier, såsom Librarians and Facebook, som man kan bli medlem i.
Sociala nätverkstjänster erbjuder biblioteken ett bra forum att nå ungdomar som tillbringar en stor del av sin tid i olika sociala nätverk, men som kanske inte besöker bibliotekets webbsida eller det fysiska biblioteket. Biblioteken kan lära sig om kundernas intressen och önskemål genom att kolla upp i vilka nätverk kunderna rör sig och sedan integrera sig i kundernas sociala nätverk och använda dem för att marknadsföra sina bibliotekstjänster samt utveckla tjänsterna så de svarar mot kundernas behov. Marknadsföring inifrån, där kunderna finns, är effektivare än marknadsföring utifrån. (Farkas: Social Software in Libraries, s. 138, 139)
Att skapa en profil på Facebook eller MySpace gör inte automatiskt biblioteket mera trendigt eller synligt. Profilen måste erbjuda kunderna information och service för att de skall återkomma till sidan. Bibliotekets Facebook-profil kunde erbjuda kunderna t.ex. nyheter, information, feedbacksida, portal till bibliotekstjänster. Facebook har ett antal biblioteksrelaterade applikationer såsom JSTOR Search, Books i read och World Cat Search. Många bibliotek i USA och Storbritannien verkar aktivt ha tagit i bruk olika sociala nätverkstjänster.
För att ett bibliotek skall kunna profilera sig på t.ex. Facebook krävs det att det finns någon i personalen som tar sig an uppgiften att skapa en profil samt uppdatera och underhålla den. Det tar kanske inte så lång tid att skapa en profil, men att uppdatera den kräver långsiktigt engagemang och en hel del arbetstid.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Det samma gäller med Facebook som med bloggar. Man bör ha en plan hur man på ett bibliotek går till väga om man gör en profil för biblioteket på Facebook. Vem uppdaterar, med vilken information, vem vill man nå är saker som man bör fundera på. Går man in i en social nätverkstjänst så måste ju sidan/profilen vara aktiv och kunna erbjuda bibliotekets "vänner" något konkret.
SvaraRaderaJo och så krävs en konkret plan på hur personalen får den utbildning de behöver för att kunna uppdatera och använda en viss tjänst. Andra frågor som man kanske kunde diskutera är hur mycket man på biblioteket ska satsa på den här typen av interaktivitét för det kostar det också dvs att utbilda kompetent personal. Satsar man mycket på något kanske något annat blir lidande, så det är delvis också en fråga om vad man vill fokusera på.
SvaraRaderaOm bibliteksorganisationen ska omdefinieras.
Ska alla utbildas till webbredaktörer eller bara någon? Det är alltså också en ekonomisk fråga att ta ställning till.
Intressanta frågor som ni har diskuterat här. Det skulle vara bra att alla bibliotekarier som är intresserade av sociala nätverk har möjlighet att få utbildningen. Men det är förstås en kostnadsfråga.
SvaraRaderaJag är av samma åsikt som du Katja, att de finns stora utmaningar på vägen som måste lösas innan biblioteken kan fullt utnyttja de olika sociala nätverken.
SvaraRadera