lördag 14 februari 2009

Veckoartikel övning 5.1

Veckoartikeln, Tagging, Folksonomy & Co - Renaissance of Manual Indexing, behandlar samma tema som artiklarna jag läste förra veckan, dvs. social bokmärkning och folksonomier. Taggning och traditionella system för organiserandet av kunskap med kontrollerad vokabulär ses ofta som varandras motpoler, men enligt Voss är taggning egentligen en form av manuell indexering på webben. Idén med taggning är att slutanvändarna, inte experter, indexerar material och att taggarna genast syns på webben. I dagens läge finns det många tjänster på webben som stöder taggning, men grundidén för alla tjänster är densamma: Tjänsterna skall vara enkla att använda och så öppna som möjligt.

Taggning använder en fri vokabulär, vilket har både för- och nackdelar. Språket är visserligen vardagsnära men det är svårt att ta hänsyn till t.ex. synonymer och homonymer. För att, åtminstone delvis, råda bot på detta kan bokmärkningstjänsterna ha en funktion som rekommenderar taggar som används för ett visst ämne eller föreslår synonymer. Ett annat sätt är skapandet av kluster, t.ex. Flickr använder ett kluster-system. (Farkas:Social Software in Libraries, s. 138) Trots att de sociala bokmärkningstjänsterna använder fri vokabulär, finns det alltid någon form av feedback som "styr" taggandet mot konsensus. Wikipedias kategori-system är ett exempel på social bokmärkning med hjälp av en tesaurus.

Social bokmärkning är inte en snabbt övergående trend, utan är här för att stanna. De sociala bokmärkningstjänsterna kommer säkert att vidareutvecklas och förbättras. Bibliotek som vill följa med sin tid kan knappast helt ignorera dylika tjänster. Det gäller emellertid att kunna plocka ut och tillämpa de bästa bitarna i systemet, så att både kunderna och personalen kan dra nytta av tagging/social bokmärkning.

Veckans artikel gav mig egentligen inget nytt gällande taggning/social bokmärkning, då mina artiklar från förra veckan behandlade samma ämne. Överlag tyckte jag att veckoartikeln var rätt tråkig att läsa, hälften bestod dessutom av referenser. Däremot var Etches-Johnsons artikel, The Brave New World of Social Bookmarking, som ingick i litteraturen för modul 5, informativ och lättläst och kunde ha gett ett större underlag för diskussion än Voss text.

2 kommentarer:

  1. Jag upplevde också Voss' artikel först som tråkig och t.o.m. svårläst pga. alla referenserna. Det var egentligen först idag - inför tvånget att reagera...- som jag tog mig i kragen och läste den igenom, ännu en gång. Artikeln är inte den mest läsarvänliga, men den har sitt värde genom att bl.a. ge en hel massa uppgifter om andra texter som man kan studera i ämnet.
    Och Voss' avsikt är ju bl.a. att påvisa att taggning och folksonomier inte alls är att se i motsats till traditionell indexering. Det visar han tydligt och läsaren inser att de nyare indexeringssätten, som används i web 2.0-system är i själva verket jämförbara med de traditionella sätten. Kontroll skulle inte skada, men hur kan sådan genomföras, förutom den nuvarande som fungerar genom feedback av andra användare...

    SvaraRadera
  2. Jo, Voss' artikel var en av de tråkigaste jag har läst under den här kursen... Men idéen att kunder skulle få tagga bibliotekmaterial sig själv är intressant. Dessutom att det är nyttigt för andra kunder, kunde det vara fascinerande för bibliotekarie att se vad läsarna tycker är viktigt i en bok. Taggning är ju lätt och helt anonym och därför skulle tröskeln att tagga en bok vara mycket lägre än t.ex. att skriva en recension.

    SvaraRadera