Övning 4.1

För denna övning skulle vi alltså att läsa och kommentera två artiklar som tar upp det tema som wikiartkeln skall handla om. Så det gällde för mig att hitta artiklar som handlar om delicious och reddit. Jag tyckte det var svårt att hitta intressanta artiklar om hur delicious och reddit kan användas i biblioteksvärlden. Bloggar med korta inlägg finns det däremot mängder av. Efter en hel del sökande valde jag följande två artiklar: M.L Rethlefsen : Tags Help Make Libraries More Del.icio.us Library Journal, 9/15/2007 http://www.libraryjournal.com/article/CA6476403.html och R.Sellberg: Weinberger: Internet är slutet för Aristoteles , 2007 http://www.daytona.se/blogg/weinberger-internet-ar-slutet-for-aristoteles

I artikeln Tags Help Make Libraries More Del.icio.us säger Rethlefsen att sociala bokmärkningstjänster såsom delicious hjälper biblioteken att överbygga klyftan mellan bibliotekens behov av att erbjuda kontrollerad, pålitlig och välorganiserad information och kundernas behov av information som är lätt att nå och använda via webben. Vilken är då nyttan av att använda social bokmärkningstjänster på biblioteken? Tjänsterna är lätta att använda och kräver inget större tekniskt kunnande vilket sänker tröskeln för deltagande, både för bibliotekets kunder och personalen. "Delicious helps "less tech-savvy librarians have an equal voice in the collection", insted of havin one or two librarians editing static web page." Delicious är flexibelt också p.g.a. att det inte är bundet till en viss dator, utan fritt tillgängligt överallt där internet finns.

Bibliotek som redan använder sig av delicious är t.ex. the Nashville Public Library som har "tag clouds" på sin webbsida. Kunderna kan enkelt hitta information inom olika ämnen genom att klicka på en tag. En del bibliotek ordnar också kurser i användningen av delicious. Databaser och bibliotekskataloger baserar sig på en kontrollerad vokabulär medan delicious taggar möjliggör användning av "vanligt språk". Eftersom delicious bildar ett nätverk där man delar sina egna bokmärken med andra över internet, bidrar bibliotek med delicious inte enbart med kunskap till sina egna kunder utan också till andra bibliotek och icke-bibliotekskunder.

Rethlefsen nämner också andra sociala bokmärkningstjänster såsom Library Thing och SOPAC (the social library catalog) vid Ann Arbor District Library, MI. I SOPAC är taggning integrerat med bibliotekskatalogen. Vem som helst kan skapa ett konto på bibliotekets webbsida och börja tagga samt recensera och kommentera katalogens poster.

Artikeln Weinberger: Internet är slutet för Aristoteles kommenterar David Weinbergers bok "Evrything is Miscellaneous" (2007) . Aristoteles ansåg att universum kunde klassificeras endast på ett sätt. Fortfarande, 2300 år senare, är biblioteken organiserade efter den principen. Allt material är organiserat i en fastställd hierarki av kategorier. Varje bok kan bara stå på en hylla i taget. Då man använder den sociala bokmärkningstjänsten delicious behöver man inte välja endast "en hylla". Ett bokmärke kan samtidigt handla till 73% om fåglar och till 89% om gnagare.

Weinberger anser att internet kommer att bli slutet för den gamla typen av taxonomi på biblioteken. Internet ställer s.a.s. alla böcker på övrigt-hyllan, vilket enligt Weinberger är bättre och mer effektivt än det tidigare systemet eftersom samma innehåll kan vara relevant av olika anledningar vid olika tillfällen. I slutet av artikeln finns en video på en intervju med Weinberger.

I motsats till Weinberger anser Farkas (Social Software in Libraries, 2007, s. 137,138) att de sociala bokmärkningstjänsterna/folksonomierna har nackdelar som gör att de inte kommer att utkonkurrera taxonomierna. Taxonomiernas vokabulär är kontrollerad, vilket gör att de, i motsats till folksonomier, bl.a. beaktar synonymer och homonymer. Söker man således på taggen "cinema" i en folksonomi kan man missa alla poster som endast taggats på "movies" eller "films". I en bibliotekskatalog hittas alla poster under termen "motion pictures". I folksonomierna taggar människor på olika sätt, så taggningen kan variera mycket gällande noggrannhet. Den som söker efter alla artiklar inom ett visst ämne kommer att ha svårt att hitta dem i en folksonomi. Folksonomierna kommer således, enligt Farkas, aldrig att helt ersätta taxonomierna på bibliotek. Eftersom det är omöjligt att katalogisera hela www med kontrollerad vokabulär kommer folksonomierna att ha sin givna plats inom www.

Jag har också själv svårt att tro att folksonomierna i sin nuvarande form helt skulle ersätta taxonomierna på biblioteken. Folksonomierna kan däremot komplettera taxonomierna samt hjälpa till att skapa någon form av ordning på mängden av material i www.