Då jag bläddrade igenom det senaste numret av tidningen Kyrkpressen hittade jag "Bloggarens tio budord". Tänkvärda ord som också går bra att tillämpa på t.ex. sociala nätverk.
1.Du ska inte sätta bloggen framför din integritet.
2.Du ska inte göra din blogg till en avgud.
3. Du ska inte missbruka ditt alias för att synda anonymt.
4.Kom ihåg sabbaten och ta ledigt från bloggen en dag i veckan..
5.Visa högre aktning för dina bloggkolleger än dig själv, och blås inte upp deras misstag.
6.Du ska inte dräpa någon annans anseende, rykte och känslor.
7.Du ska inte använda internet till att begå eller tillåta äktenskapsbrott i din fantasi.
8.Du ska inte stjäla en annan persons innehåll.
9.Du ska inte bära falskt vittnesbörd mot dina bloggvänner.
10.Du ska inte ha begär till din nästas besöksstatistik. Var nöjd med ditt eget innehåll.
söndag 15 mars 2009
Cyberhot - veckoartikel
I veckoartikeln Emerging Cyber Threats, Report for 2009" diskuteras olika former av cyberhot såsom sabotageprogram, botnets, cyberkrigföring och cyberkriminalitet. Cyberhot kan rikta sig mot en enskild individ eller mot större grupper, t.ex. företag, organisationer eller länder.
Olika sociala nätverk, såsom Facebook och MySpace, är väldigt populära nuförtiden, vilket har gjort att det blivit allt vanligare att sprida bla skadeprogram via dem. Ett Facebook-meddelande från en vän kan innehålla en länk till en video i You Tube. Då man klickar på länken skall man installera den senaste versionen av Flash Player, men det man egentligen installerar är ett sabotageprogram. Via de social nätverken med många användare kan sabotageprogram snabbt spridas till många datorer. Identitetsstöld är också ett växande problem i de sociala näteverken. Då vi skapar profiler i social nätverk lämnar vi ut en mängd uppgifter och ofta också bilder på oss själva. Nätverksskaparna garanterar inte att uppgifterna hålls privata. För en tid sedan ingick i tidningen Hufvudstadsbladet en artikel om en 16-årig pojke vars identitet i Facebook blev stulen, vilket ledde till att någon skickade en massa otrevliga meddelanden i hans namn.
Många säkerhetsexperter anser att att traditionell krigföring allt oftare kommer att ledsagas av cyberkrigföring. Vårt samhälle är väldigt beroende av fungerade it-infrastruktur, så cyberkrigföring kan gå ut på att lamslå ett lands internettrafik eller störa el- och vattentillförseln. Med små medel och relativt låga kostnader kan man via cyberkrigföring skapa stort kaos.
Eftersom det i dagsläget inte finns någon som styr och kontrollerar internet och inga hållbara lagar blir cyberkriminalitet en allt större organiserad affärsverksamhet. Redan nu kan man köpa specialdesignade sabotageprogram med vilka det går att spionera på företag eller snappa upp kreditkortsuppgifter.
Internet är ett öppet och användarvänligt system, vilket också har sina nackdelar. Ett öppet system är sårbart. För att internet skall skall vara, åtminstone relativt tryggt, att använda krävs det att man har fungerande brandmur och antivirusprogram på sin dator. Speciellt i Kina används piratkopior av olika användarprogram. Många datorer saknar också antivirusprogram. Detta gör att det i Kina går lätt att starta spridningen av olika sabotageprogram och botnets.
Då vi talar om Internet ser jag också maktcentraliseringen som en form av cyberhot. Företaget/sökmaskinen Google är för tillfället den största sökmaskinen och har samlat en mängd uppgifter om enskilda människor, företag och länder. En stor mängd information leder vanligen till stort inflytande och stor makt.
Olika sociala nätverk, såsom Facebook och MySpace, är väldigt populära nuförtiden, vilket har gjort att det blivit allt vanligare att sprida bla skadeprogram via dem. Ett Facebook-meddelande från en vän kan innehålla en länk till en video i You Tube. Då man klickar på länken skall man installera den senaste versionen av Flash Player, men det man egentligen installerar är ett sabotageprogram. Via de social nätverken med många användare kan sabotageprogram snabbt spridas till många datorer. Identitetsstöld är också ett växande problem i de sociala näteverken. Då vi skapar profiler i social nätverk lämnar vi ut en mängd uppgifter och ofta också bilder på oss själva. Nätverksskaparna garanterar inte att uppgifterna hålls privata. För en tid sedan ingick i tidningen Hufvudstadsbladet en artikel om en 16-årig pojke vars identitet i Facebook blev stulen, vilket ledde till att någon skickade en massa otrevliga meddelanden i hans namn.
Många säkerhetsexperter anser att att traditionell krigföring allt oftare kommer att ledsagas av cyberkrigföring. Vårt samhälle är väldigt beroende av fungerade it-infrastruktur, så cyberkrigföring kan gå ut på att lamslå ett lands internettrafik eller störa el- och vattentillförseln. Med små medel och relativt låga kostnader kan man via cyberkrigföring skapa stort kaos.
Eftersom det i dagsläget inte finns någon som styr och kontrollerar internet och inga hållbara lagar blir cyberkriminalitet en allt större organiserad affärsverksamhet. Redan nu kan man köpa specialdesignade sabotageprogram med vilka det går att spionera på företag eller snappa upp kreditkortsuppgifter.
Internet är ett öppet och användarvänligt system, vilket också har sina nackdelar. Ett öppet system är sårbart. För att internet skall skall vara, åtminstone relativt tryggt, att använda krävs det att man har fungerande brandmur och antivirusprogram på sin dator. Speciellt i Kina används piratkopior av olika användarprogram. Många datorer saknar också antivirusprogram. Detta gör att det i Kina går lätt att starta spridningen av olika sabotageprogram och botnets.
Då vi talar om Internet ser jag också maktcentraliseringen som en form av cyberhot. Företaget/sökmaskinen Google är för tillfället den största sökmaskinen och har samlat en mängd uppgifter om enskilda människor, företag och länder. En stor mängd information leder vanligen till stort inflytande och stor makt.
Cyberhot (övning 10.2)
Jag har bekantat mig med användaravtalet för det social nätvetket Ning. För att registera sig i Ning bör man vara minst 13 år. Det är emellertid svårt att övervaka att åldersgränsen följs, då de uppgifter man anger vid registreringen inte går att kontrollera.
För att registrera sig i Ning (Ning ID) krävs att man anger namn, e-postadress, födelsedatum och lösenord. Därtill kan man om man vill skapa en Ning Profil med ytterligare personuppgifter och foto. Profilen kan man välja att hålla privat eller allmän. Väljer man att hålla sin profil privat kan Ning dock inte garantera konfidentalitet. Trots att Profilen är privat har Ning fri tillgång till uppgifterna. Då man går med i något nätverk (grupp) får nätverkets upphovsman tillgång till uppgifterna (utom lösenordet)i Ning ID. Väljer man att till sitt nätverk eller sin Profil koppla någon applikation, t.ex. Facebook, får också dessa tillgång till dina uppgifter i Ning.
Användaren äger alla rättigheter till det material han/hon lägger ut i Ning och ansvarar också själv för innehållet. Enligt användaravtalet har Ning rätt att fritt använda, publicera och distribuera allt material som finns i Ning för t.ex. marknadsföring.
Om ett nätverk i Ning läggs ner och material du lagt ut försvinner tar Ning inget ansvar för detta. Ning förbehåller sig emellertid rätten att kopiera material för arkivering. Man bör vara medveten om att även om man avslutat sitt medlemsskap kan innehållet man lagt ut fortfarande finnas kvar någonstans i Ning Plattformen, t.ex. i någons Profil, RSS-flöde eller i Nings arkiv.
Sammanfattningsvis kan man konstatera att man som medlem i Ning har ett stort ansvar och många regler att följa medan Ning har ett väldigt litet ansvar men stora rättigheter gällande medlemmarnas material. I användaravtalet meddelar Ning att användarna äger alla rättigheter till sitt material, men är det verkligen så? Ning kan ju fritt använda medlemmarnas material för marknadsföring.
Eftersom Ning inte kan garantera anonymitet eller konfidentialitet för det material man lägger ut på Ning bör man noga tänka igenom vilka uppgifter om sig själv man lämnar ut i t.ex. sin Profil. Trots att man avslutat sitt medlemskap och tagit bort allt material man lagt ut, kan uppgifter fortfarande finnas kvar någonstans i plattformen eller i Nings arkiv.
Jag ser ingen större risk för ett bibliotek att registrera sig i Ning. Biblioteken är offentliga institutioner så bibliotekens uppgifter är ändå allmänt tillgängliga. Presenteras bibliotekets personal närmare, måste varje bibliotekarie få ta ställning till vilka uppgifter man vill lämna ut om sig själv. Alla vill kanske inte skapa en Profil eller lägga ut sitt foto i Ning.
För att registrera sig i Ning (Ning ID) krävs att man anger namn, e-postadress, födelsedatum och lösenord. Därtill kan man om man vill skapa en Ning Profil med ytterligare personuppgifter och foto. Profilen kan man välja att hålla privat eller allmän. Väljer man att hålla sin profil privat kan Ning dock inte garantera konfidentalitet. Trots att Profilen är privat har Ning fri tillgång till uppgifterna. Då man går med i något nätverk (grupp) får nätverkets upphovsman tillgång till uppgifterna (utom lösenordet)i Ning ID. Väljer man att till sitt nätverk eller sin Profil koppla någon applikation, t.ex. Facebook, får också dessa tillgång till dina uppgifter i Ning.
Användaren äger alla rättigheter till det material han/hon lägger ut i Ning och ansvarar också själv för innehållet. Enligt användaravtalet har Ning rätt att fritt använda, publicera och distribuera allt material som finns i Ning för t.ex. marknadsföring.
Om ett nätverk i Ning läggs ner och material du lagt ut försvinner tar Ning inget ansvar för detta. Ning förbehåller sig emellertid rätten att kopiera material för arkivering. Man bör vara medveten om att även om man avslutat sitt medlemsskap kan innehållet man lagt ut fortfarande finnas kvar någonstans i Ning Plattformen, t.ex. i någons Profil, RSS-flöde eller i Nings arkiv.
Sammanfattningsvis kan man konstatera att man som medlem i Ning har ett stort ansvar och många regler att följa medan Ning har ett väldigt litet ansvar men stora rättigheter gällande medlemmarnas material. I användaravtalet meddelar Ning att användarna äger alla rättigheter till sitt material, men är det verkligen så? Ning kan ju fritt använda medlemmarnas material för marknadsföring.
Eftersom Ning inte kan garantera anonymitet eller konfidentialitet för det material man lägger ut på Ning bör man noga tänka igenom vilka uppgifter om sig själv man lämnar ut i t.ex. sin Profil. Trots att man avslutat sitt medlemskap och tagit bort allt material man lagt ut, kan uppgifter fortfarande finnas kvar någonstans i plattformen eller i Nings arkiv.
Jag ser ingen större risk för ett bibliotek att registrera sig i Ning. Biblioteken är offentliga institutioner så bibliotekens uppgifter är ändå allmänt tillgängliga. Presenteras bibliotekets personal närmare, måste varje bibliotekarie få ta ställning till vilka uppgifter man vill lämna ut om sig själv. Alla vill kanske inte skapa en Profil eller lägga ut sitt foto i Ning.
onsdag 11 mars 2009
Föreläsning i Second Life
Det var intressant att prova på föreläsning i Second Life. Fördelen är ju att man inte behöver bege sig till en föreläsningssal, utan kan sitta hemma vid datorn med en kopp kaffe bredvid sig och lyssna till föreläsningen. Frågor och kommentarer kan ske via chattfunktionen. Ljudkvaliteten och volymen var en aning dålig i början av föreläsningen; knattret från tangenterna då vi chattade gjorde det svårt att höra vad Isto sade, trots att jag hade volymen på max. Jag märkte att ljudvolymen blev bättre då jag zoomade in mig helt nära skärmen, vilket å andra sidan gjorde att jag inte riktigt kunde njuta av den fina miljön vi satt i. Tangentljudet går kanske att dämpa, men mitt under föreläsningen är det svårt att söka reda på en dylik funktion. Bilderna på screenen var informativa, men för endel bilder tog det så länge att bli skarpa att jag aldrig hann läsa dem innan de ersattes av följande bild.
Som helhet var föreläsningen en positiv upplevelse och jag kan bra tänka mig att delta i fler föreläsningar i SL, men jag måste nog konstatera att jag trots allt känner mig mera delaktig under en föreläsning i "real life" tillsammans med "riktiga" människor.
Som helhet var föreläsningen en positiv upplevelse och jag kan bra tänka mig att delta i fler föreläsningar i SL, men jag måste nog konstatera att jag trots allt känner mig mera delaktig under en föreläsning i "real life" tillsammans med "riktiga" människor.
torsdag 5 mars 2009
Second Life (veckoartikel, övning 9.1)
Veckoartikeln Second Life, bibliotekariens andra liv diskuterar Second Life ur bibliotekssynvinkel. Second Life (SL) är en tredimensionell virtuell värld, grundad 2003 av Linden Labs i San Francisco. SL skapas av användarna. För att bli invånare i SL registrerar man sig och skapar en rollfigur, en avatar. Sedan är det fritt fram att umgås med övriga invånare, upptäcka nya platser, skapa hus, möbler kläder m.m. eller delta i utställningar, konserter, undervisning och diskussioner.
SL erbjuder många användningsmöjligheter gällande undervisning och möten. Flera företag använder SL i stället för videokonferenser och här hålls personalmöten. Också universitet och bibliotek har verksamhet i SL. Universitet och högskolor ordnar undervisning i form av föreläsningar och grupparbeten. Biblioteksprojektet i SL startade våren 2006. Många av biblioteken i SL är samlade i Info Island-ögruppen som i dagens läge består av ca 40 öar. SL erbjuder bibliotekarier från olika delar av världen goda möjligheter att träffas och utbyta idéer och erfarenheter.
På vilket sätt betjänar då biblioteken i SL sina kunder? Bibliotekets referenstjänst är bemannad med bibliotekarier eller värdar ca 80 h/vecka. Målet är att via internationellt samarbete kunna ha bemanning dygnet runt. Pesonalen besvarar både frågor om SL och referensfrågor med anknytning till det "verkliga livet". Biblioteken erbjuder ett mångsidigt utbud av tjänster och program i form av t.ex. författarbesök, litteraturdiskussioner, kurser, föreläsningar och utställningar. Böcker finns i form av anteckningskort (notecards), HUD (heads up display) och länkar till webben. (Bell et al. "Enjoying Your First Life? Why Not Add a Second?, s. 1-2)
Biblioteken bör erbjuda service där kunderna finns. I SL kan biblioteken nå internetanvändare, såsom invånarna i SL, samt via SL marknadsföra sina tjänster i det "verkliga livet". Många bibliotek i SL är i dagens läge koncentrerade till ett ställe, Info Island", vilket kan vara både en fördel och en nackdel. Då bibliotekstjänsterna är koncentrerade till ett område är de lätta att nå och via samarbete kan biblioteken erbjuda mångsidiga tjänster. Å andra sidan når biblioteken kanske inte invånare som strövar runt i SL på måfå. Att biblioteken finns i SL ger dem inte automatiskt många kunder. Också i SL gäller det att marknadsföra sig och att erbjuda sådan service som kunderna behöver/är intresserade av.
SL erbjuder många användningsmöjligheter gällande undervisning och möten. Flera företag använder SL i stället för videokonferenser och här hålls personalmöten. Också universitet och bibliotek har verksamhet i SL. Universitet och högskolor ordnar undervisning i form av föreläsningar och grupparbeten. Biblioteksprojektet i SL startade våren 2006. Många av biblioteken i SL är samlade i Info Island-ögruppen som i dagens läge består av ca 40 öar. SL erbjuder bibliotekarier från olika delar av världen goda möjligheter att träffas och utbyta idéer och erfarenheter.
På vilket sätt betjänar då biblioteken i SL sina kunder? Bibliotekets referenstjänst är bemannad med bibliotekarier eller värdar ca 80 h/vecka. Målet är att via internationellt samarbete kunna ha bemanning dygnet runt. Pesonalen besvarar både frågor om SL och referensfrågor med anknytning till det "verkliga livet". Biblioteken erbjuder ett mångsidigt utbud av tjänster och program i form av t.ex. författarbesök, litteraturdiskussioner, kurser, föreläsningar och utställningar. Böcker finns i form av anteckningskort (notecards), HUD (heads up display) och länkar till webben. (Bell et al. "Enjoying Your First Life? Why Not Add a Second?, s. 1-2)
Biblioteken bör erbjuda service där kunderna finns. I SL kan biblioteken nå internetanvändare, såsom invånarna i SL, samt via SL marknadsföra sina tjänster i det "verkliga livet". Många bibliotek i SL är i dagens läge koncentrerade till ett ställe, Info Island", vilket kan vara både en fördel och en nackdel. Då bibliotekstjänsterna är koncentrerade till ett område är de lätta att nå och via samarbete kan biblioteken erbjuda mångsidiga tjänster. Å andra sidan når biblioteken kanske inte invånare som strövar runt i SL på måfå. Att biblioteken finns i SL ger dem inte automatiskt många kunder. Också i SL gäller det att marknadsföra sig och att erbjuda sådan service som kunderna behöver/är intresserade av.
Sociala nätverk
Jag råkade på en intressant studie från USA Student Facebook, My Space Use Predicted By Race, Ethnicity, Education http://www.sciencedaily.com/releases/2007/11/071119170137.htm där man undersökt hur etnisk tillhörighet och utbildning påverkar valet av socialt nätverk. Studien omfattar universitetsstuderanden vid University of Illinois, Chicago. I undersökningen kunde man konstatera att studeranden men spansk, asiatisk och asiatisk-amerikansk bakgrund föredrar My Space medan vita universitetsstuderande främst använder Facebook. Föräldrarnas utbildning påverkar också valet av socialt nätverk. Studerande vars föräldrar är högt skolade använder Facebook medan My Space-användarnas föräldrar har en lägre utbildningsnivå. Undrar om det finns någon liknande skillnad i val av nätverk i Finland. Föredrar t.ex. finlandssvenskar något visst nätverk framom något annat? Borde biblioteken ta dylikt i beaktande då man väljer att profilera sig i något socialt nätverk? Väljer man endast ett nätverk når man kanske bara en del potentiella kunder.
söndag 1 mars 2009
Efter närstudieträffen
Närstudieträffen var givande med många lärorika presentationer. Det var intressant att prova på Jaiku men jag hade nog ibland svårt att koncentera mig på att samtidigt skriva kommentarer, lyssna och titta på powerpointen. Sedan gällde det också att hela tiden uppdatera för att kunna se allas kommentarer. Fördelen med Jaiku är att man i lugn och ro kan läsa och begrunda kommentarerna efter presentationen.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)