Både Ann Arbor District Library (AADL) och The University of Saskatchewan Library har bra tillämpningar på RSS-flöden. I AADLs "Wall of Books" kan man gå in på en webbsida med bokpärmar. Då man klickar på pärmen får man uppgifter om boken via bibliotekets online katalog. The University of Saskatchewans lista på tidskrifter och databaser med RSS-flöde man kan prenumerera på, erbjuder ett enkelt sätt att nå och följa med t.ex. en viss tidskrift. Jag skulle bra kunna tänka mig att använda RSS-flöden på samma sätt som ovannämnda bibliotek. Båda tillämpningarna är användarvänliga och undelättar för kunden att nå bibliotekets samlingar. Att skapa Wall of Books och tidskrifts och databaslista med RSS-flöden kräver säkert en viss mängd tekniskt kunnande och tid. Regelbunden uppdatering av "bokväggen" och tidskriftslistan torde inte vara väldigt tidskrävande.
AADLs hemsida innehåller 16 bloggar med olika teman , t.ex. Books, author, reading, Video Blog, Library News och AXIS for teens and tweens. En hemsida med bloggar är betydligt mera interaktiv än en traditionell hemsida. Kunderna har möjlighet att kommentera, ge boktips och skriva bokrecensioner.. Princeton Public Librarys "Book Lovers Wiki" består av 17 kategorier (Mystery, horror, Romance, Short Stories...). Man väljer den kategori som intesserar och kan sedan referera och recencera böcker inom denna kategori. Både blogg och wiki är bra exempel på Bibliotek 2.0 tjänster som som involverar kunden i skapandet av tjänsten. En blogg eller wiki är inte svår att skapa men det tar tid att regelbundet uppdatera. Dessutom gäller det att kontrollera innehållet kunderna skriver så inget kränkande material finns med. Jag kunde bra tänka mig att jobba med både bliggar och wikin, förutsatt att arbetsgivaren är positivt inställd och arbetstid för skötseln av bloggen/wikin ges.
Kollade ännu upp Keski-Espoon kirjasto på You Tube och kunde konstatera att videornas kvalitet var mycket varierande. "Keski-Espoon kirjaston esittelyvideo" var dåligt gjord och intetsägande. Den verkade vara gjord av barn för barn?? Idén med att presentera bibliotekets utrymmen och tjänster i videoform är bra, men då måste man nog tänka en del på utförandet också. "Runobileet"-videon var så tråkig att den nog inte får någon att läsa dikter. Däremot var videon om hur man använder låneautomaten informativ och en bra tillämpning av biblioteket på You Tube. Interaktiviteten består av att tittarna kan kommentera och betygsätta videona. Videon i You Tube är ett bra sätt att nå ungdomar men kräver att biblioteket har videokamera samt någon form av planering på vad man filmar. Att på måfå gå runt och filma bibliotekets inredning ger inte särskilt lockande videon.
Det verkar som om Bibliotek 2.0 tillämpningarna verkar ha kommit igång rätt nyligen här i Finland medan man på endel bibliotek i USA och Storbritannien kommit väldigt långt i utvecklandet av Bibliotek 2.0 tjänster. Det var givande att bekanta sig med hur olika bibliotek i praktiken tillämpar Bibliotek 2.0.
Uppgiftsbeskrivningen för övningen var en aning oklar. Skulle de tre biblioteken vara från samma grupp (t.ex. RSS) eller skulle man välja ett bibliotek från tre olika grupper?
Fundera på vilka element av dessa ni kunde ta ibruk i ert bibliotek. - Alla på kursen jobbar ju inte på bibliotek, men visst kan man fundera på vilka tjänster man kunde tänka sig att jobba med.
lördag 21 februari 2009
Veckoartikel - övning 8.1
Artikeln Library 2.0 Service for the next- generation library tar upp varför och hur biblioteken skall få sin service mera Bibliotek 2.0-inriktad. Biblioteken är vana att fokusera på kunder de redan når. Om en stor del av kunderna rör sig på webben via t.ex. bloggar och sociala nätverk är det viktigt att också biblioteken finns där. Bibliotek 2.0 tillämpningar gör att biblioteken blir synliga och viktiga också för dem som anser sig få all den information de behöver via webben. Casey & Savastinuk anser att alla bibliotekstjänster, både fysiska och virtuella, som framgångsrikt når kunden samt gör kunden delaktig i skapandet av tjänsten och som regelbundet evalueras kan anses vara en Bibliotek 2.0-tjänst. En bibliotekstjänst är således inte automatiskt Bibliotek 2.0, bara för att den är ny. J.M.Maness anser däremot i artikeln Library 2.0 Theory :Web 2.0 and its Implications for Libraries (s.3) att Bibliotek 2.0 gäller endast webb-baserade bibliotekstjänster. Enligt Maness skall Bibliotek 2.0 tjänster vara användarcentrerade, erbjuda multimediala upplevelser, vara socialt berikande och innovativa på det samhälleliga planet dvs. förändras med samhället och låta också användarna förändra biblioteket.
Bibliotek 2.0 kan använda sig av olika webb 2.0 teknologier såsom bloggar, wikin, sociala nätverk, taggning, Rss-flöden och IM. Att komma igång med Bibliotek 2.0 tjänster är inte alltid så lätt. Bristande resurser gällande lämplig datautrustning och programvara eller IT-kunnig personal kan utgöra ett problem. Ibland kan personalens negativa attityd gentemot Bibliotek 2.0- teknologi (t.ex. bloggar och wikin hör inte hemma i biblioteksvärlden) stoppa utvecklingen.
För att komma igång med Bibliotek 2.0 skall man börja med någon enstaka tillämpning, t.ex. en blogg. Om man samtidigt inför många nya tillämpningar/tjänster kan det vara svårt att hinna uppdatera alla. Man är ofta väldigt entusiastisk i början, men intresset får inte falna för snabbt. Bibliotek 2.0 tjänsterna sköter sig inte på egen hand. Det behövs bibliotekspersonal med ett långsiktigt engagemang som kontinuerligt uppdaterar och utvecklar tjänsterna. Vid skapandet av Bibliotek 2,0 tjänster bör man, precis som vid traditionella bibliotekstjänster, också komma ihåg kundsekretessen. Det gäller för varje bibliotek att skapa sin egen modell för Bibliotek 2.0 tjänster - att skapa tjänster som framför allt är till nytta för kunderna, men som också stöder bibliotekspersonalens arbete.
Bibliotek 2.0 kan använda sig av olika webb 2.0 teknologier såsom bloggar, wikin, sociala nätverk, taggning, Rss-flöden och IM. Att komma igång med Bibliotek 2.0 tjänster är inte alltid så lätt. Bristande resurser gällande lämplig datautrustning och programvara eller IT-kunnig personal kan utgöra ett problem. Ibland kan personalens negativa attityd gentemot Bibliotek 2.0- teknologi (t.ex. bloggar och wikin hör inte hemma i biblioteksvärlden) stoppa utvecklingen.
För att komma igång med Bibliotek 2.0 skall man börja med någon enstaka tillämpning, t.ex. en blogg. Om man samtidigt inför många nya tillämpningar/tjänster kan det vara svårt att hinna uppdatera alla. Man är ofta väldigt entusiastisk i början, men intresset får inte falna för snabbt. Bibliotek 2.0 tjänsterna sköter sig inte på egen hand. Det behövs bibliotekspersonal med ett långsiktigt engagemang som kontinuerligt uppdaterar och utvecklar tjänsterna. Vid skapandet av Bibliotek 2,0 tjänster bör man, precis som vid traditionella bibliotekstjänster, också komma ihåg kundsekretessen. Det gäller för varje bibliotek att skapa sin egen modell för Bibliotek 2.0 tjänster - att skapa tjänster som framför allt är till nytta för kunderna, men som också stöder bibliotekspersonalens arbete.
Sociala nätverk (övning 6.2)
Ning (wwww.ning.com) var för mig ett helt obekant, så för att ta reda på vad Ning har att erbjuda valde jag detta nätverk för övningen. Ning skapades i okt 2004 med idén att vem som helst skall kunna skapa ett socialt nätverk (en grupp) för vad som helst. Varje medlem har en profil + blogg. Man kan välja att gå med i en grupp som redan finns eller skapa ett eget socialt nätverk.
I Ning fanns det många biblioteksrelaterade grupper, både grupper för bibliotekarier och bibliotek som skapat ett socialt nätverk. Library 2.0 är t.ex. en grupp där bibliotekarier och andra intresserade av Bibliotek 2.0 kan diskutera och utbyta idéer."Library Youth and Teen Services" verkade ha många tips på vad biblioteken kan ordna för ungdomar. Som exempel på bibliotek i Ning kan nämnas Roselle Public Library Network, Illinois, USA . Bibliotekets sida i Ning har, såsom de flesta andra grupper, blogg, diskussionsforum, evenemangskalender, medlemsprofil-sida, RSS-flöden samt möjlighet att lägga in bilder, foton, och videon. På sidan kan man också söka i bibliotekets online katalog samt gå in på bibliotekets hemsida. Man kan också kolla upp nytt material på t.ex. barn eller vuxenavdelningen. I Ning har biblioteken möjlighet att presentera sin verksamhet på ett mångsidigt sätt, men jag tyckte att åtm. Roselle Public Librarys välkomstsida i Ning gav ett rörigt intryck då det fanns så många funktioner på samma sida.
Största delen av biblioteken på Ning verkade vara från USA. Jag hittade endast några nordiska grupper för bibliotekarier, t.ex. miniabibliotek.se. Eftersom en del av grupperna kräver en inbjudan för att man skall kunna bli medlem, så även miniabibliotek.se, gick det inte att titta närmare på gruppens sida. Det enda finska bibliotek jag hittade var Jakobstads bibliotek som hade skapat gruppen "Web 2.0 för personalen". Också denna grupp kräver inbjudan.
"Bokemma - en studiecirkel för ungdomar" , ordnad av Studiefrämjandet och biblioteken i Kristianstad, Sverige, verkade vara en intressant grupp. Här kan man välja mellan tre teman, Fantasy, Kärlek och Livet liksom och sedan diskutera böcker inom det valda temat. På sidan fanns också en bloggen "Aktuella böcker på svenska".
Ning ger biblioteken möjlighet att nå kundgrupper som tillbringar mycket tid i sociala nätverk. Bibliotekspersonalen kan bilda olika intressegrupper som begränsas till endast det egna biblioteket eller som är öppet för alla. Vill man utnyttja alla funktioner Ning kan erbjuda tar det säkert en hel del tid för biblioteket att skapa en grupp. Blogg, evenemangskalender och materialnyheter måste ständigt uppdateras. Det skall finnas någon som kollar blogginlägg och tar bort eventuella osakliga eller kränkande inlägg.
I Ning finns möjligheten att via inbjudan begränsa vem som har tillträde till en grupp. Denna funktion är inte särskilt vettig för bibliotek, eftersom en grupp som är svårtillgänglig lätt blir obesökt. Biblioteken vill ju nå så många människor som möjligt. Grupper för bibliotekarier kan vid behov använda begränsningsfuntionen. Biblioteken är offentliga institutioner så de uppgifter som sätts ut i Ning skall vara fritt tillgängliga för alla. Om bibliotekarierna presenterar sig på
bibliotekets sida gäller det att noga fundera vilka uppgifter man ger ut om sig själv. Skall personalen t.ex. presenteras med foto eller inte?
I Ning fanns det många biblioteksrelaterade grupper, både grupper för bibliotekarier och bibliotek som skapat ett socialt nätverk. Library 2.0 är t.ex. en grupp där bibliotekarier och andra intresserade av Bibliotek 2.0 kan diskutera och utbyta idéer."Library Youth and Teen Services" verkade ha många tips på vad biblioteken kan ordna för ungdomar. Som exempel på bibliotek i Ning kan nämnas Roselle Public Library Network, Illinois, USA . Bibliotekets sida i Ning har, såsom de flesta andra grupper, blogg, diskussionsforum, evenemangskalender, medlemsprofil-sida, RSS-flöden samt möjlighet att lägga in bilder, foton, och videon. På sidan kan man också söka i bibliotekets online katalog samt gå in på bibliotekets hemsida. Man kan också kolla upp nytt material på t.ex. barn eller vuxenavdelningen. I Ning har biblioteken möjlighet att presentera sin verksamhet på ett mångsidigt sätt, men jag tyckte att åtm. Roselle Public Librarys välkomstsida i Ning gav ett rörigt intryck då det fanns så många funktioner på samma sida.
Största delen av biblioteken på Ning verkade vara från USA. Jag hittade endast några nordiska grupper för bibliotekarier, t.ex. miniabibliotek.se. Eftersom en del av grupperna kräver en inbjudan för att man skall kunna bli medlem, så även miniabibliotek.se, gick det inte att titta närmare på gruppens sida. Det enda finska bibliotek jag hittade var Jakobstads bibliotek som hade skapat gruppen "Web 2.0 för personalen". Också denna grupp kräver inbjudan.
"Bokemma - en studiecirkel för ungdomar" , ordnad av Studiefrämjandet och biblioteken i Kristianstad, Sverige, verkade vara en intressant grupp. Här kan man välja mellan tre teman, Fantasy, Kärlek och Livet liksom och sedan diskutera böcker inom det valda temat. På sidan fanns också en bloggen "Aktuella böcker på svenska".
Ning ger biblioteken möjlighet att nå kundgrupper som tillbringar mycket tid i sociala nätverk. Bibliotekspersonalen kan bilda olika intressegrupper som begränsas till endast det egna biblioteket eller som är öppet för alla. Vill man utnyttja alla funktioner Ning kan erbjuda tar det säkert en hel del tid för biblioteket att skapa en grupp. Blogg, evenemangskalender och materialnyheter måste ständigt uppdateras. Det skall finnas någon som kollar blogginlägg och tar bort eventuella osakliga eller kränkande inlägg.
I Ning finns möjligheten att via inbjudan begränsa vem som har tillträde till en grupp. Denna funktion är inte särskilt vettig för bibliotek, eftersom en grupp som är svårtillgänglig lätt blir obesökt. Biblioteken vill ju nå så många människor som möjligt. Grupper för bibliotekarier kan vid behov använda begränsningsfuntionen. Biblioteken är offentliga institutioner så de uppgifter som sätts ut i Ning skall vara fritt tillgängliga för alla. Om bibliotekarierna presenterar sig på
bibliotekets sida gäller det att noga fundera vilka uppgifter man ger ut om sig själv. Skall personalen t.ex. presenteras med foto eller inte?
lördag 14 februari 2009
Veckoartikel-övning 6.1
Artikeln Case Study 5: Libraries and Facebook tar upp hur bibliotek och bibliotekarier kan använda den sociala nätverkstjänsten Facebook. Bibliotekariernas åsikter gällande användandet av Facebook verkar vara tudelade. Endel bibliotekarier är väldigt ivriga på att använda Facebook och andra sociala nätverkstjänster som en del av bibliotekets verksamhet, medan andra anser att biblioteken inte bör befatta sig med sociala nätverkstjänster bl.a. för att tjänsterna är kommersiella och för att det kan uppstå problem med datasekretessen.
Styrgruppen för LASSIE-projektet skapade egna profiler på Facebook för att studera om/hur tjänsten kan användas inom biblioteksvärlden. Man konstaterade att bibliotekarierna via Facebook kunde skapa yrkeskontakter och utbyta åsikter och ideer. Facebook har också olika grupper för bibliotekarier, såsom Librarians and Facebook, som man kan bli medlem i.
Sociala nätverkstjänster erbjuder biblioteken ett bra forum att nå ungdomar som tillbringar en stor del av sin tid i olika sociala nätverk, men som kanske inte besöker bibliotekets webbsida eller det fysiska biblioteket. Biblioteken kan lära sig om kundernas intressen och önskemål genom att kolla upp i vilka nätverk kunderna rör sig och sedan integrera sig i kundernas sociala nätverk och använda dem för att marknadsföra sina bibliotekstjänster samt utveckla tjänsterna så de svarar mot kundernas behov. Marknadsföring inifrån, där kunderna finns, är effektivare än marknadsföring utifrån. (Farkas: Social Software in Libraries, s. 138, 139)
Att skapa en profil på Facebook eller MySpace gör inte automatiskt biblioteket mera trendigt eller synligt. Profilen måste erbjuda kunderna information och service för att de skall återkomma till sidan. Bibliotekets Facebook-profil kunde erbjuda kunderna t.ex. nyheter, information, feedbacksida, portal till bibliotekstjänster. Facebook har ett antal biblioteksrelaterade applikationer såsom JSTOR Search, Books i read och World Cat Search. Många bibliotek i USA och Storbritannien verkar aktivt ha tagit i bruk olika sociala nätverkstjänster.
För att ett bibliotek skall kunna profilera sig på t.ex. Facebook krävs det att det finns någon i personalen som tar sig an uppgiften att skapa en profil samt uppdatera och underhålla den. Det tar kanske inte så lång tid att skapa en profil, men att uppdatera den kräver långsiktigt engagemang och en hel del arbetstid.
Styrgruppen för LASSIE-projektet skapade egna profiler på Facebook för att studera om/hur tjänsten kan användas inom biblioteksvärlden. Man konstaterade att bibliotekarierna via Facebook kunde skapa yrkeskontakter och utbyta åsikter och ideer. Facebook har också olika grupper för bibliotekarier, såsom Librarians and Facebook, som man kan bli medlem i.
Sociala nätverkstjänster erbjuder biblioteken ett bra forum att nå ungdomar som tillbringar en stor del av sin tid i olika sociala nätverk, men som kanske inte besöker bibliotekets webbsida eller det fysiska biblioteket. Biblioteken kan lära sig om kundernas intressen och önskemål genom att kolla upp i vilka nätverk kunderna rör sig och sedan integrera sig i kundernas sociala nätverk och använda dem för att marknadsföra sina bibliotekstjänster samt utveckla tjänsterna så de svarar mot kundernas behov. Marknadsföring inifrån, där kunderna finns, är effektivare än marknadsföring utifrån. (Farkas: Social Software in Libraries, s. 138, 139)
Att skapa en profil på Facebook eller MySpace gör inte automatiskt biblioteket mera trendigt eller synligt. Profilen måste erbjuda kunderna information och service för att de skall återkomma till sidan. Bibliotekets Facebook-profil kunde erbjuda kunderna t.ex. nyheter, information, feedbacksida, portal till bibliotekstjänster. Facebook har ett antal biblioteksrelaterade applikationer såsom JSTOR Search, Books i read och World Cat Search. Många bibliotek i USA och Storbritannien verkar aktivt ha tagit i bruk olika sociala nätverkstjänster.
För att ett bibliotek skall kunna profilera sig på t.ex. Facebook krävs det att det finns någon i personalen som tar sig an uppgiften att skapa en profil samt uppdatera och underhålla den. Det tar kanske inte så lång tid att skapa en profil, men att uppdatera den kräver långsiktigt engagemang och en hel del arbetstid.
Nu har jag då registrerat mig i Delicious, skapat beställning på taggarna library2.0 och virtual world och prenumererat på dem till Google Reader. Kursarbetet skall handla om virtuella världar så jag hoppas att jag via virtual world-taggen hittar någon bra text om detta. Jag har också provat på att skapa några bokmärken. Delicious verkar vara ganska enkelt att använda. Eftersom det varit svårt att hitta artiklar om reddit, och wiki-artikeln i min grupp ska handla om reddit och delicious, skall jag kolla om jag via delicious lyckas vaska fram någon bra artikel som gäller reddit. Mitt Delicious-konto har följande adress: http://delicious.com/katja4
Veckoartikel övning 5.1
Veckoartikeln, Tagging, Folksonomy & Co - Renaissance of Manual Indexing, behandlar samma tema som artiklarna jag läste förra veckan, dvs. social bokmärkning och folksonomier. Taggning och traditionella system för organiserandet av kunskap med kontrollerad vokabulär ses ofta som varandras motpoler, men enligt Voss är taggning egentligen en form av manuell indexering på webben. Idén med taggning är att slutanvändarna, inte experter, indexerar material och att taggarna genast syns på webben. I dagens läge finns det många tjänster på webben som stöder taggning, men grundidén för alla tjänster är densamma: Tjänsterna skall vara enkla att använda och så öppna som möjligt.
Taggning använder en fri vokabulär, vilket har både för- och nackdelar. Språket är visserligen vardagsnära men det är svårt att ta hänsyn till t.ex. synonymer och homonymer. För att, åtminstone delvis, råda bot på detta kan bokmärkningstjänsterna ha en funktion som rekommenderar taggar som används för ett visst ämne eller föreslår synonymer. Ett annat sätt är skapandet av kluster, t.ex. Flickr använder ett kluster-system. (Farkas:Social Software in Libraries, s. 138) Trots att de sociala bokmärkningstjänsterna använder fri vokabulär, finns det alltid någon form av feedback som "styr" taggandet mot konsensus. Wikipedias kategori-system är ett exempel på social bokmärkning med hjälp av en tesaurus.
Social bokmärkning är inte en snabbt övergående trend, utan är här för att stanna. De sociala bokmärkningstjänsterna kommer säkert att vidareutvecklas och förbättras. Bibliotek som vill följa med sin tid kan knappast helt ignorera dylika tjänster. Det gäller emellertid att kunna plocka ut och tillämpa de bästa bitarna i systemet, så att både kunderna och personalen kan dra nytta av tagging/social bokmärkning.
Veckans artikel gav mig egentligen inget nytt gällande taggning/social bokmärkning, då mina artiklar från förra veckan behandlade samma ämne. Överlag tyckte jag att veckoartikeln var rätt tråkig att läsa, hälften bestod dessutom av referenser. Däremot var Etches-Johnsons artikel, The Brave New World of Social Bookmarking, som ingick i litteraturen för modul 5, informativ och lättläst och kunde ha gett ett större underlag för diskussion än Voss text.
Taggning använder en fri vokabulär, vilket har både för- och nackdelar. Språket är visserligen vardagsnära men det är svårt att ta hänsyn till t.ex. synonymer och homonymer. För att, åtminstone delvis, råda bot på detta kan bokmärkningstjänsterna ha en funktion som rekommenderar taggar som används för ett visst ämne eller föreslår synonymer. Ett annat sätt är skapandet av kluster, t.ex. Flickr använder ett kluster-system. (Farkas:Social Software in Libraries, s. 138) Trots att de sociala bokmärkningstjänsterna använder fri vokabulär, finns det alltid någon form av feedback som "styr" taggandet mot konsensus. Wikipedias kategori-system är ett exempel på social bokmärkning med hjälp av en tesaurus.
Social bokmärkning är inte en snabbt övergående trend, utan är här för att stanna. De sociala bokmärkningstjänsterna kommer säkert att vidareutvecklas och förbättras. Bibliotek som vill följa med sin tid kan knappast helt ignorera dylika tjänster. Det gäller emellertid att kunna plocka ut och tillämpa de bästa bitarna i systemet, så att både kunderna och personalen kan dra nytta av tagging/social bokmärkning.
Veckans artikel gav mig egentligen inget nytt gällande taggning/social bokmärkning, då mina artiklar från förra veckan behandlade samma ämne. Överlag tyckte jag att veckoartikeln var rätt tråkig att läsa, hälften bestod dessutom av referenser. Däremot var Etches-Johnsons artikel, The Brave New World of Social Bookmarking, som ingick i litteraturen för modul 5, informativ och lättläst och kunde ha gett ett större underlag för diskussion än Voss text.
tisdag 10 februari 2009
Virtuella världar
Virtuella världar verkar vara väldigt aktuellt just nu. För en vecka sedan skrev Helsingin Sanomat om Second Life och i söndagens (8.2) HS fanns igen en artikel, Kahden maailman kansalainen, som behandlar virtuella världar. Chefen för IBM, Neil Katz, jobbar dagligen i någon virtuell värld, då bl.a. en del av företagets möten sker virtuellt. Virtuella världar kommer att ha många användningsområden t.ex inom digital arkeologi och hälsovård ( bl.a. för rehabilitering av autister och traumapatienter). Katz säger att tekniken för att skapa virtuella världar ännu inte är färdigt utvecklad och att virtuella världar kommer att nå den stora allmänheten tidigast om fem år. I framtiden kommer kanske virtuella och "riktiga" människor att kunna umgås i samma rum.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)