lördag 14 februari 2009
Nu har jag då registrerat mig i Delicious, skapat beställning på taggarna library2.0 och virtual world och prenumererat på dem till Google Reader. Kursarbetet skall handla om virtuella världar så jag hoppas att jag via virtual world-taggen hittar någon bra text om detta. Jag har också provat på att skapa några bokmärken. Delicious verkar vara ganska enkelt att använda. Eftersom det varit svårt att hitta artiklar om reddit, och wiki-artikeln i min grupp ska handla om reddit och delicious, skall jag kolla om jag via delicious lyckas vaska fram någon bra artikel som gäller reddit. Mitt Delicious-konto har följande adress: http://delicious.com/katja4
Veckoartikel övning 5.1
Veckoartikeln, Tagging, Folksonomy & Co - Renaissance of Manual Indexing, behandlar samma tema som artiklarna jag läste förra veckan, dvs. social bokmärkning och folksonomier. Taggning och traditionella system för organiserandet av kunskap med kontrollerad vokabulär ses ofta som varandras motpoler, men enligt Voss är taggning egentligen en form av manuell indexering på webben. Idén med taggning är att slutanvändarna, inte experter, indexerar material och att taggarna genast syns på webben. I dagens läge finns det många tjänster på webben som stöder taggning, men grundidén för alla tjänster är densamma: Tjänsterna skall vara enkla att använda och så öppna som möjligt.
Taggning använder en fri vokabulär, vilket har både för- och nackdelar. Språket är visserligen vardagsnära men det är svårt att ta hänsyn till t.ex. synonymer och homonymer. För att, åtminstone delvis, råda bot på detta kan bokmärkningstjänsterna ha en funktion som rekommenderar taggar som används för ett visst ämne eller föreslår synonymer. Ett annat sätt är skapandet av kluster, t.ex. Flickr använder ett kluster-system. (Farkas:Social Software in Libraries, s. 138) Trots att de sociala bokmärkningstjänsterna använder fri vokabulär, finns det alltid någon form av feedback som "styr" taggandet mot konsensus. Wikipedias kategori-system är ett exempel på social bokmärkning med hjälp av en tesaurus.
Social bokmärkning är inte en snabbt övergående trend, utan är här för att stanna. De sociala bokmärkningstjänsterna kommer säkert att vidareutvecklas och förbättras. Bibliotek som vill följa med sin tid kan knappast helt ignorera dylika tjänster. Det gäller emellertid att kunna plocka ut och tillämpa de bästa bitarna i systemet, så att både kunderna och personalen kan dra nytta av tagging/social bokmärkning.
Veckans artikel gav mig egentligen inget nytt gällande taggning/social bokmärkning, då mina artiklar från förra veckan behandlade samma ämne. Överlag tyckte jag att veckoartikeln var rätt tråkig att läsa, hälften bestod dessutom av referenser. Däremot var Etches-Johnsons artikel, The Brave New World of Social Bookmarking, som ingick i litteraturen för modul 5, informativ och lättläst och kunde ha gett ett större underlag för diskussion än Voss text.
Taggning använder en fri vokabulär, vilket har både för- och nackdelar. Språket är visserligen vardagsnära men det är svårt att ta hänsyn till t.ex. synonymer och homonymer. För att, åtminstone delvis, råda bot på detta kan bokmärkningstjänsterna ha en funktion som rekommenderar taggar som används för ett visst ämne eller föreslår synonymer. Ett annat sätt är skapandet av kluster, t.ex. Flickr använder ett kluster-system. (Farkas:Social Software in Libraries, s. 138) Trots att de sociala bokmärkningstjänsterna använder fri vokabulär, finns det alltid någon form av feedback som "styr" taggandet mot konsensus. Wikipedias kategori-system är ett exempel på social bokmärkning med hjälp av en tesaurus.
Social bokmärkning är inte en snabbt övergående trend, utan är här för att stanna. De sociala bokmärkningstjänsterna kommer säkert att vidareutvecklas och förbättras. Bibliotek som vill följa med sin tid kan knappast helt ignorera dylika tjänster. Det gäller emellertid att kunna plocka ut och tillämpa de bästa bitarna i systemet, så att både kunderna och personalen kan dra nytta av tagging/social bokmärkning.
Veckans artikel gav mig egentligen inget nytt gällande taggning/social bokmärkning, då mina artiklar från förra veckan behandlade samma ämne. Överlag tyckte jag att veckoartikeln var rätt tråkig att läsa, hälften bestod dessutom av referenser. Däremot var Etches-Johnsons artikel, The Brave New World of Social Bookmarking, som ingick i litteraturen för modul 5, informativ och lättläst och kunde ha gett ett större underlag för diskussion än Voss text.
tisdag 10 februari 2009
Virtuella världar
Virtuella världar verkar vara väldigt aktuellt just nu. För en vecka sedan skrev Helsingin Sanomat om Second Life och i söndagens (8.2) HS fanns igen en artikel, Kahden maailman kansalainen, som behandlar virtuella världar. Chefen för IBM, Neil Katz, jobbar dagligen i någon virtuell värld, då bl.a. en del av företagets möten sker virtuellt. Virtuella världar kommer att ha många användningsområden t.ex inom digital arkeologi och hälsovård ( bl.a. för rehabilitering av autister och traumapatienter). Katz säger att tekniken för att skapa virtuella världar ännu inte är färdigt utvecklad och att virtuella världar kommer att nå den stora allmänheten tidigast om fem år. I framtiden kommer kanske virtuella och "riktiga" människor att kunna umgås i samma rum.
måndag 9 februari 2009
"Falsk "Alexander" skickade fula budskap"
I Hbl sö 8.2 ingick en artikel "Falsk "Alexander" skickade fula budskap" som behandlar stöld av nätidentitet. Någon hade tagit bilder från 16-åriga Alexander Sjöbergs Facebook-sida och öppnat en programfil i hans namn i irc-galleriet och därefter lagt ut obehagliga meddelanden i hans namn på kompisarnas irc-sidor. Fallet är polisanmält - ett "litet skämt" kan sluta i fängelse. Jag tycker det är bra att dylika händelser tas upp och diskuteras i medierna. Många barn och unga, t.o.m. vuxna, förstår inte hur allvarligt det är att t.ex. skicka meddelanden i någon annans namn eller att sprida elaka rykten. Det är inte fråga om "ett litet skämt" utan något som kan leda till böter eller fängelse.
lördag 7 februari 2009
Becoming Wikipedian
Jag tyckte att artikeln "Becoming Wikipedian: Transformation of Participation in a Collaborative Online Encyclopedia" som hörde till litteraturen för modul 4 var intressant att läsa och gav mig en ny infallsvinkel på Wikipedia. Jag har aldrig tänkt på Wikipedia som ett samhälle med olika regler och roller, utan främst som en källa för information. Skribenterna har forskat i hur man blir medlem i Wikipedia-samhället och vilka roller olika personer i samhället har. Man börjar som novis då man främst använder sig av tjänster (encyklopedi konsument) och blir så småningom expert då man är med och skapar innehåll (encyklopedi skapare).
För experterna, wikipedianerna, verkar Wikipedia som helhet så småningom bli viktigare än enskilda artiklar. Wikipedia är som ett samhälle med gemensamma regler (rekommendationer för hur artiklar skall skrivas och editeras) där wikipedianerna har olika uppgifter. Någon är informatör/rådgivare som kontrollerar hjälp-sidorna och ger råd samt svarar på frågor, någon annan är medlare och hjälper till att lösa konflikter gällande inehållet i artiklarna och en tredje blir administratör och jobbar med att avlägsna vandalism och editera sidor. Inom Wikipedia finns t.o.m. en välkomstkommitte som hälsar nya medlemmar välkomna.
För några veckor sedan läste jag i Helsingin Sanomat en artikel, "Encyclopedia Britannica muuttumassa Wikipedian kaltaiseksi", om att Britannicas nätversion skall bli lik Wikipedia. Vem som helst kan föreslå förändringar till artiklarna i Britannica. Om redaktörerna godkänner förändringen, görs den och skribentens namn läggs till listan på författare i slutet av artikeln. Detta är Britannicas sätt att "följa med sin tid" och svara mot förändringarna i informationsproduktionen på internet. Britannicas vd Jorge Cauz säger att skapandet och dokumenterandet av kunskap sker i samverkan mellan människor, men är dock inte en demokratisk process. I motsats till Wikipedia tar Britannica ansvar för fakta de publicerat.
För experterna, wikipedianerna, verkar Wikipedia som helhet så småningom bli viktigare än enskilda artiklar. Wikipedia är som ett samhälle med gemensamma regler (rekommendationer för hur artiklar skall skrivas och editeras) där wikipedianerna har olika uppgifter. Någon är informatör/rådgivare som kontrollerar hjälp-sidorna och ger råd samt svarar på frågor, någon annan är medlare och hjälper till att lösa konflikter gällande inehållet i artiklarna och en tredje blir administratör och jobbar med att avlägsna vandalism och editera sidor. Inom Wikipedia finns t.o.m. en välkomstkommitte som hälsar nya medlemmar välkomna.
För några veckor sedan läste jag i Helsingin Sanomat en artikel, "Encyclopedia Britannica muuttumassa Wikipedian kaltaiseksi", om att Britannicas nätversion skall bli lik Wikipedia. Vem som helst kan föreslå förändringar till artiklarna i Britannica. Om redaktörerna godkänner förändringen, görs den och skribentens namn läggs till listan på författare i slutet av artikeln. Detta är Britannicas sätt att "följa med sin tid" och svara mot förändringarna i informationsproduktionen på internet. Britannicas vd Jorge Cauz säger att skapandet och dokumenterandet av kunskap sker i samverkan mellan människor, men är dock inte en demokratisk process. I motsats till Wikipedia tar Britannica ansvar för fakta de publicerat.
Övning 4.1
För denna övning skulle vi alltså att läsa och kommentera två artiklar som tar upp det tema som wikiartkeln skall handla om. Så det gällde för mig att hitta artiklar som handlar om delicious och reddit. Jag tyckte det var svårt att hitta intressanta artiklar om hur delicious och reddit kan användas i biblioteksvärlden. Bloggar med korta inlägg finns det däremot mängder av. Efter en hel del sökande valde jag följande två artiklar: M.L Rethlefsen : Tags Help Make Libraries More Del.icio.us Library Journal, 9/15/2007 http://www.libraryjournal.com/article/CA6476403.html och R.Sellberg: Weinberger: Internet är slutet för Aristoteles , 2007 http://www.daytona.se/blogg/weinberger-internet-ar-slutet-for-aristoteles
I artikeln Tags Help Make Libraries More Del.icio.us säger Rethlefsen att sociala bokmärkningstjänster såsom delicious hjälper biblioteken att överbygga klyftan mellan bibliotekens behov av att erbjuda kontrollerad, pålitlig och välorganiserad information och kundernas behov av information som är lätt att nå och använda via webben. Vilken är då nyttan av att använda social bokmärkningstjänster på biblioteken? Tjänsterna är lätta att använda och kräver inget större tekniskt kunnande vilket sänker tröskeln för deltagande, både för bibliotekets kunder och personalen. "Delicious helps "less tech-savvy librarians have an equal voice in the collection", insted of havin one or two librarians editing static web page." Delicious är flexibelt också p.g.a. att det inte är bundet till en viss dator, utan fritt tillgängligt överallt där internet finns.
Bibliotek som redan använder sig av delicious är t.ex. the Nashville Public Library som har "tag clouds" på sin webbsida. Kunderna kan enkelt hitta information inom olika ämnen genom att klicka på en tag. En del bibliotek ordnar också kurser i användningen av delicious. Databaser och bibliotekskataloger baserar sig på en kontrollerad vokabulär medan delicious taggar möjliggör användning av "vanligt språk". Eftersom delicious bildar ett nätverk där man delar sina egna bokmärken med andra över internet, bidrar bibliotek med delicious inte enbart med kunskap till sina egna kunder utan också till andra bibliotek och icke-bibliotekskunder.
Rethlefsen nämner också andra sociala bokmärkningstjänster såsom Library Thing och SOPAC (the social library catalog) vid Ann Arbor District Library, MI. I SOPAC är taggning integrerat med bibliotekskatalogen. Vem som helst kan skapa ett konto på bibliotekets webbsida och börja tagga samt recensera och kommentera katalogens poster.
Artikeln Weinberger: Internet är slutet för Aristoteles kommenterar David Weinbergers bok "Evrything is Miscellaneous" (2007) . Aristoteles ansåg att universum kunde klassificeras endast på ett sätt. Fortfarande, 2300 år senare, är biblioteken organiserade efter den principen. Allt material är organiserat i en fastställd hierarki av kategorier. Varje bok kan bara stå på en hylla i taget. Då man använder den sociala bokmärkningstjänsten delicious behöver man inte välja endast "en hylla". Ett bokmärke kan samtidigt handla till 73% om fåglar och till 89% om gnagare.
Weinberger anser att internet kommer att bli slutet för den gamla typen av taxonomi på biblioteken. Internet ställer s.a.s. alla böcker på övrigt-hyllan, vilket enligt Weinberger är bättre och mer effektivt än det tidigare systemet eftersom samma innehåll kan vara relevant av olika anledningar vid olika tillfällen. I slutet av artikeln finns en video på en intervju med Weinberger.
I motsats till Weinberger anser Farkas (Social Software in Libraries, 2007, s. 137,138) att de sociala bokmärkningstjänsterna/folksonomierna har nackdelar som gör att de inte kommer att utkonkurrera taxonomierna. Taxonomiernas vokabulär är kontrollerad, vilket gör att de, i motsats till folksonomier, bl.a. beaktar synonymer och homonymer. Söker man således på taggen "cinema" i en folksonomi kan man missa alla poster som endast taggats på "movies" eller "films". I en bibliotekskatalog hittas alla poster under termen "motion pictures". I folksonomierna taggar människor på olika sätt, så taggningen kan variera mycket gällande noggrannhet. Den som söker efter alla artiklar inom ett visst ämne kommer att ha svårt att hitta dem i en folksonomi. Folksonomierna kommer således, enligt Farkas, aldrig att helt ersätta taxonomierna på bibliotek. Eftersom det är omöjligt att katalogisera hela www med kontrollerad vokabulär kommer folksonomierna att ha sin givna plats inom www.
Jag har också själv svårt att tro att folksonomierna i sin nuvarande form helt skulle ersätta taxonomierna på biblioteken. Folksonomierna kan däremot komplettera taxonomierna samt hjälpa till att skapa någon form av ordning på mängden av material i www.
I artikeln Tags Help Make Libraries More Del.icio.us säger Rethlefsen att sociala bokmärkningstjänster såsom delicious hjälper biblioteken att överbygga klyftan mellan bibliotekens behov av att erbjuda kontrollerad, pålitlig och välorganiserad information och kundernas behov av information som är lätt att nå och använda via webben. Vilken är då nyttan av att använda social bokmärkningstjänster på biblioteken? Tjänsterna är lätta att använda och kräver inget större tekniskt kunnande vilket sänker tröskeln för deltagande, både för bibliotekets kunder och personalen. "Delicious helps "less tech-savvy librarians have an equal voice in the collection", insted of havin one or two librarians editing static web page." Delicious är flexibelt också p.g.a. att det inte är bundet till en viss dator, utan fritt tillgängligt överallt där internet finns.
Bibliotek som redan använder sig av delicious är t.ex. the Nashville Public Library som har "tag clouds" på sin webbsida. Kunderna kan enkelt hitta information inom olika ämnen genom att klicka på en tag. En del bibliotek ordnar också kurser i användningen av delicious. Databaser och bibliotekskataloger baserar sig på en kontrollerad vokabulär medan delicious taggar möjliggör användning av "vanligt språk". Eftersom delicious bildar ett nätverk där man delar sina egna bokmärken med andra över internet, bidrar bibliotek med delicious inte enbart med kunskap till sina egna kunder utan också till andra bibliotek och icke-bibliotekskunder.
Rethlefsen nämner också andra sociala bokmärkningstjänster såsom Library Thing och SOPAC (the social library catalog) vid Ann Arbor District Library, MI. I SOPAC är taggning integrerat med bibliotekskatalogen. Vem som helst kan skapa ett konto på bibliotekets webbsida och börja tagga samt recensera och kommentera katalogens poster.
Artikeln Weinberger: Internet är slutet för Aristoteles kommenterar David Weinbergers bok "Evrything is Miscellaneous" (2007) . Aristoteles ansåg att universum kunde klassificeras endast på ett sätt. Fortfarande, 2300 år senare, är biblioteken organiserade efter den principen. Allt material är organiserat i en fastställd hierarki av kategorier. Varje bok kan bara stå på en hylla i taget. Då man använder den sociala bokmärkningstjänsten delicious behöver man inte välja endast "en hylla". Ett bokmärke kan samtidigt handla till 73% om fåglar och till 89% om gnagare.
Weinberger anser att internet kommer att bli slutet för den gamla typen av taxonomi på biblioteken. Internet ställer s.a.s. alla böcker på övrigt-hyllan, vilket enligt Weinberger är bättre och mer effektivt än det tidigare systemet eftersom samma innehåll kan vara relevant av olika anledningar vid olika tillfällen. I slutet av artikeln finns en video på en intervju med Weinberger.
I motsats till Weinberger anser Farkas (Social Software in Libraries, 2007, s. 137,138) att de sociala bokmärkningstjänsterna/folksonomierna har nackdelar som gör att de inte kommer att utkonkurrera taxonomierna. Taxonomiernas vokabulär är kontrollerad, vilket gör att de, i motsats till folksonomier, bl.a. beaktar synonymer och homonymer. Söker man således på taggen "cinema" i en folksonomi kan man missa alla poster som endast taggats på "movies" eller "films". I en bibliotekskatalog hittas alla poster under termen "motion pictures". I folksonomierna taggar människor på olika sätt, så taggningen kan variera mycket gällande noggrannhet. Den som söker efter alla artiklar inom ett visst ämne kommer att ha svårt att hitta dem i en folksonomi. Folksonomierna kommer således, enligt Farkas, aldrig att helt ersätta taxonomierna på bibliotek. Eftersom det är omöjligt att katalogisera hela www med kontrollerad vokabulär kommer folksonomierna att ha sin givna plats inom www.
Jag har också själv svårt att tro att folksonomierna i sin nuvarande form helt skulle ersätta taxonomierna på biblioteken. Folksonomierna kan däremot komplettera taxonomierna samt hjälpa till att skapa någon form av ordning på mängden av material i www.
söndag 1 februari 2009
Om övning 3.1 och bloggar
Efter min första vecka som bloggare kan jag konstatera att det är intressant men väldigt tidskrävande att både hinna uppdatera sin egen blogg och att samtidigt regelbundet följa med 31 kursbloggar. Artikeln som vi skulle läsa för övning 3.1 om bloggar och bibliotek ger basinfo i komprimerad form för den som vill starta en biblioteksblogg. Jag tyckte inte att artikeln gav mig något nytt om bloggar, då jag före artikeln läst en del av kurslitteraturen. Speciellt boken Social Software in libraries har ett bra och informativt kapitel om bloggar och bibliotek (kap. 2), som jag tyckte var mera givande att läsa än artikeln. För den som inte vet något om bloggar och bloggning ger Jonas Webresurs (www.jonasweb.nu) en lättfattlig introduktion.
I Helsingin Sanomat sö 25.1.09 hittade jag en artikel, Verkon kuningatar, om hur politiska bloggar i USA blivit seriösa konkurrenter till traditionella media. En del bloggar har utvecklats till nättidningar som inte bara har länkar till olika nyhetssidor, utan som också söker egna nyheter. En av de mest framgångsrika är HuffPost som startade som Arianna Huffingtons blogg. HuffPosts framgång beror till stor del på att Huffington lyckats få kända namn inom politik, business och underhållning(t.ex. utrikesm. Hillary Clinton och förf. Norman Mailer) att ställa upp som bloggare.
I Helsingin Sanomat sö 25.1.09 hittade jag en artikel, Verkon kuningatar, om hur politiska bloggar i USA blivit seriösa konkurrenter till traditionella media. En del bloggar har utvecklats till nättidningar som inte bara har länkar till olika nyhetssidor, utan som också söker egna nyheter. En av de mest framgångsrika är HuffPost som startade som Arianna Huffingtons blogg. HuffPosts framgång beror till stor del på att Huffington lyckats få kända namn inom politik, business och underhållning(t.ex. utrikesm. Hillary Clinton och förf. Norman Mailer) att ställa upp som bloggare.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)